Allt är så jobbigt.

Visst min blogg börjar bli väldigt "deprimerad"

Men ändå, jag är bara en helt vanlig person som skriver vad jag känner & tycker.

Tycker ni inte om min blogg, läs inte den då..

 

Jag är så trött på att vara här,
 Jag är så rädd,

Rädd för att du ska lämna mig.

Jag vet att du inte kommer lämna mig,

men det känns ändå som om du kommer göra det. 

Jag vill ha närhet, jag vill ha dig här.

Jag vill hålla om dig, jag vill pussa på dig.

Saknar då jag fick den där hejdå pussen innan du skulle till skolan.

Saknar att få en godnatt puss. 

Saknar att kolla in i dina vackra ögon,

Jag vill bara säga att jag älskar dig.
Det känns så fel att säga det på sms & över telefon jag vill säga det IRL.

Jag vill hålla i din hand, brottas med dig i sängen.

Det är mycket jag vill..

Funderar på att ge upp, funderar på att sluta kämpa.

Menar jag har kämpat hela mitt liv, jag har kämpat så himla mycket..

Men ingenting har hänt..

Så vad äre för mening att kämpa nu?

Känner mig så deprimerad.

Lämnar han mig är det ert jävla fel, ni vet vilka ni är.

Ni vill att jag ska vara glad, LÅT MIG FÅ VARA MED HAN JAG ÄLSKAR DÅ!?

Han får mig att le hela tiden, han behöver inte göra något bara finnas där för mig.

Bara han står där & håller mig i handen så ler jag.

Jag saknar då han håller om mig på natten,

varje gång han håller om mig

Tänker jag alltid; Du är han, han jag ska dela hela min framtid med. 

Du är den rätta, jag känner mig så trygg.

Då jag är med dig försvinner alla mina problem, jag tänker inte på dom.

Men nu när du inte är här..

Vad ska jag göra då?

Bara vänta.. vänta.. och vänta..

vänta på att tiden ska läka alla sår.
Dessa sår kommer inte ens att läkas..

Det är som ett stort svart hål, jag känner mig så ensam utan dig.
  Denna smärta gör alldeles för ont.
  Jag hatar distansförhållande.

Jag vill inte vara utan dig i ett halvår.. ifall det nu är så länge jag fått LVU.

Jag vill inte..

Jag orkar bara inte vara utan dig.

Vill ha dig nära mig, snälla.

Det är inte bara jobbigt för dig, det är så otroligt jävla jobbigt för mig också.

När jag grät, torka du bort alla mina tårar.

När jag varit rädd, har du alltid gjort så jag känner mig trygg.

Du har fortfarande mig, hela mig.

Jag är din föralltid.

Snälla soc.. Om ni läser det här...

Kan ni snälla försöka förstå mig.. Jag orkar inte vara så många mil ifrån en person jag älskar.

Jag gör allt för han, för jag vet att han gör allt för mig.

Det är inte kul att höra han säga " Klart jag älskar dig men de är närheten jag vill ha å du vet hur det är för du har varit med om det själv.

Vill inte känna mig ensam som jag gjort alla dessa år,

men när jag träffade dig så fyllde du upp det där hålet,

men det är tillbaka för du är inte med mig å håller om mig.

Har inte kunnat sovit bra sen jag sov med dig å jag vet att det inte är bra.

Jag vill ge dig så mycket men jag kan inte göra det just nu.

 Älskar dig så mycket "

Förstår ni.. jag har redan sårat honom.. Bara för att jag är här.. Han mår inte heller bra att vara utan mig.

Helt ärligt det är inte bra att gråta sig till sömns varje kväll & sen vakna på morgonen & lipa.

Men det är just det jag gör!

Jag vill bara till Östersund, lovar att sköta mig.
Jag har förändrat mig, jag hoppas ni förstår det.