“You only live once, but if you do it right, once is enough.”

3 månader!

Om exakt 3 timmar och 45 min har jag varit här i 3 månader. Klockan 4 den 12:e februari kom jag hit i polisbilden ifrån Östersund, jag minns det som om det var igår.
Jag grät,aldrig lipat så mycket.
Jag vägrade sova,kunde inte sova. Den första månaden var ett helvete, jag ville Inge mer. Jag ville ge upp, jag längtade hem till personen som jag älskade men jag hatar nu att jag älskat den personen. Han var den enda som fanns där för mig, han fick mig att inte ge upp.
Då jag kom till den lilla skolan tänkte jag att det var ett cepe ställe ville inte gå dit, jag vägrade så många gånger att gå dit. Men personalen lurade dit mig tillslut och då hade jag inget val.
Minns även att då jag börja skolan så träffa jag ia,hon berätta en hel del för mig, la till mig på Facebook.
Jag skrev till henne den dagen då jag inte skulle till skolan, vi började prata mer och mer. Hade svårt att få fram alla ord, jag mådde så dåligt, jag hade ångest,ville ta självmord. Men att träffa ia, fick mig att kunna prata ut och det var väldigt bra för mig för jag är kvar på denna jord. Tack vare ia så träffa jag jocke, minns att jag hade svårt att prata med han med. Tog ett tag för mig att börja öppna mig för honom, då vi väl lärde känna varandra kändes allt så bra. Jag hade äntligen hitta en bra vän som jag kunde dela mina känslor med, jag känner mig tryggare med killar. Och jocke fanns där för mig då jag bråka med Fredrik han fanns där då jag mådde skit, den dagen då han lämna mig kom jocke till Hagfors kändes så jävla bra att ha någon att prata med. Jag vet seriöst inte vad jag hade gjort utan Ia och jocke? Hade jag ens stått kvar här idag? Det betyder så mycket att ha dom två vid min sida då allt är skit.
Jag trodde aldrig jag skulle skaffa vänner här, jag ville inte det för jag ville ge upp allt. Men nu när jag har dom känns allt så bra.
Ligger i sängen och funderar på livet.
Vet inte hur det kommer bli i framtiden om jag ska va helt ärlig..
Tar dagarna som dom kommer,försöker kämpa. Jag vill hem men samtidigt inte..
Ska prata med jocke uppdaterar mer senare!



Du betyder så mycket för mig och jag lämnar dig aldrig Anna! Du är stark!<3

Svar: Love u. <3
Anna Somtua Nilsson

2013-05-12 · 00:28:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback